2b567dc53c2a06b28691c6858a8f35a4-1

Resan mot IKT miljön på en skola som mina barn går på och vad det innebär att flippa ditt klassrum.

Det Flippade Klassrummet är inte en metod a la EPA och är inte ett nytt sätt att undervisa men det är ett annat sätt att tänka jämfört med den traditionella katederundervisningen.
Att sätta kunskapandet i fokus – eleverna i fokus- istället för att utgå från att det är pedagogen som ska leverera information på lektionen och eleverna bara vara mottagare.

När jag föreläser så handlar det om att skapa en delaktighet. Det handlar om att skapa ett rum där pedagogen ges tid och möjlighet att möta varje elev, att låta eleverna lära av och med varandra. Att utmana. Att anpassa. Att inspirera.
Flippar är ett sätt att frilägga tid på lektionen till just detta kunskapande.
Blogg och facebook är andra verktyg. Dagens elever läser mycket texter. Men texter som inte nödvändigtvis är tagna från skolboken. Många pedagoger anpassar det skrivna materialet efter elevernas behov.
Vi använder oss av kontakter med samhället utanför, samarbete med politiker, wiki, Youtube ja det finns en uppsjö av verktyg att använda sig av.

Jag tror att framtidens utbildning kräver att pedagogerna tänker flippat! Elevernas kunskaps lärande måste vara i fokus. Vi måste hitta nya sätt för att skapa mer tid i klassrummet så att istället för att enbart överföra kunskap – även stöttar, utmanar, handleder, inspirerar och tränar era elever i det som de kommer möta på arbetsmarknaden! Alla pedagoger kommer att ge sin personliga prägel till sina flippade klassrum – så inget klassrum kommer bli en kopia av ett annat.

På alla skolor, i alla arbetslag finns det pedagoger med olika inställning, erfarenhet och kunskap kring att använda sig av IKT i undervisningen. Detta speglar sig i de frågor och påståenden jag möter hos pedagoger när jag berättar om “Flippade Klassrum”.
Reaktioner jag mötts av är bl.a ”akta dig” ”vad tror du skulle hända om alla har blogg och tvingar alla elever att titta på flippar,
andra säger
”vad spännande det låter, hur kan jag lägga upp filmen” ”vilka verktyg kan jag använda” ”jag har hört om Socrates och pingpong”?

Frågorna säger egentligen inte så mycket om det jag har lärt mig om hur pedagoger arbetar, utan säger mer om hur andra pedagoger jag möter har för relation till IKT i sina klassrum. Om man tror att det bara är att spela in en flipp, låter eleverna titta hemma och att de sen kommer till skolan och läraren ger dem ett häfte med frågor att tyst besvara, samtidigt som läraren kliver av från sin ledarroll och istället dricker kaffe vid katedern.
Om man som pedagog är ”rädd” för att blogg/facebook och flippar i flera ämnen skulle innebära att ungarna spenderar massa tid framför en skärm så, hmm, ja då vet man nog inte hur verkligheten ser ut i en familj med lite äldre barn idag…De lever sitt liv, inte vid datorn, utan på nätet. Vi skall möta eleverna på deras spelplan, där de befinner sig.

images

Om man tror att ett Flippat Klassrum handlar om IKT, teknik, senaste apparna, datorerna, paddorna, ja då blir man nog oerhört förvånad när man kliver in i några klassrum, som kanske bara har en dator (där internet allt som oftast kopplas ifrån) och ja, tro det eller ej, men ni kommer även hitta den hederliga svarta tavlan. -Men hur kan du säga att ni arbetar med IKT när du inte ens har resurserna i erat klassrum? DÅ har man inte förstått att de verktyg eleverna har i sin bakficka, de som vi gärna vill kunna beslagta, de har mer kapacitet än tekniken som gjorde att vi kunde åka till månen! De som tittar in i ett sånt klassrum och säger ”det här är inget klassrum med fokus på IKT” har ju inte förstått att för många handlar Flippade Klassrum om kunskapande, om att utveckla förmågor tillsammans, kritiskt tänkande, lösa problem, samarbeta, se ur flera perspektiv, och inte om antalet datorer, iPads och smartboards vi har i ett klassrum.

Om man har inställningen att arbeta med IKT i undervisningen är när alla har en padda som de tränar NO eller grammatik på, eller använder istället för penna när de skriver sin uppsats, ja då använder man digitala verktyg för att ersätta böcker, papper och pennor. Befinner man sig på den nivån så förstår jag att man undrar hur jag kan bedriva digital undervisning i ett klassrum utan paddor.

Future education: children use tablets at a nursery.

Men om man kliver in i min sons framtida klassrum 🙂 (eller hur Carin) och ser en grupp sitta med google maps i telefonen, för att undersöka vilka möjligheter till byggandet av en ny park i Täby kommun som de ser rent fysiskt när de tittar på google, för att sen utarbeta en plan för Täby kommun som de presenterar inför pressen, ja, då har man sett hur vi kan låta eleverna använda digitala verktyg i undervisningen.

images1

Dagens skola är målstyrd. Det centrala innehållet säger vad vi ska läsa i våra kurser. Indirekt säger den också vad vi därmed måste välja bort. Alla lärare som känner att de har inte tid räcker upp en hand!? Dagens skola säger vad eleven måste visa att den kan för att nå målen. Mycket av det innehåll som pedagogen lär ut i ämnen håller jag med om är oerhört viktigt. Saker som man behöver kunna för att förstå och kunna påverka sin omvärld. Men är det så att skolan har för mycket fokus på vad vi ska lära oss att vi inte hinner lära ut hur man lär sig?

Mycket av det som står här ovan står på flertalet bloggar och det jag kan konstatera är att de flesta säger samma saker men på olika sätt. Det finns många duktiga personer som kan prata varmt om detta men det som är roligt är att vi har så många som tänker på hur vi skall ”lära ut” för att nå våra barn.